Företagen vill behålla revisionsplikten
Om företagen själva får bestämma, anser de att revisionsplikten bör finnas kvar. Det visar en nyligen genomförd studie gjord av Tobias Svanström på Handelshögskolan vid Umeå universitet (Umeå School of Business, USBE).
I Sverige är samtliga aktiebolag skyldiga att ha revision. Denna revision innebär att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Många länder, inte minst inom eu, har valt att undanta mindre aktiebolag från lagkrav på revision. Direktiven från eu ger medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikt. Ett avskaffande av revisionsplikt har också föreslagits och diskuteras för närvarande i Sverige. Bakgrunden till diskussionerna är bland annat att svenskt Näringsliv lämnat in en begäran till Justitiedepartementet om en utredning av revisionsplikten i Sverige. För Svenskt Näringsliv (och den borgerliga alliansen) ingår ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagen och minska de administrativa bördorna. Förenklade redovisningsregler för de små företagen är en annan fråga som drivs. En utredning väntas inom kort inleda arbetet med att utvärdera behovet av revision i små aktiebolag.
I en utredning av Per Thorell och Claes Norberg från 2005 som genomförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv föreslås att revisionsplikten avskaffas och att så kallade mikroföretag (enligt utredningens definition företag med högst 3 miljoner i omsättning) i ett första steg undantas från krav på lagstadgad revision. Efter en utvärdering av konsekvenserna av ett avskaffande ska gränsen för krav på revision sedan kunna höjas. Förslaget motiveras utifrån att nyttan av revisionen i de små företagen inte bevisats överstiga kostnaderna. Författarna hänvisar i utredningen mycket till förhållanden i Storbritannien (där revisionsplikten avskaffades för drygt 10 år sedan) och en utredning av Collis från 2003, som studerat uppfattningen hos brittiska företag. Utredarna konstaterar dock att det saknas undersökningar från Sverige i frågan. Mot denna bakgrund blir det relevant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små och medelstora svenska företag. Företagens uppfattning är av central betydelse, eftersom de har stor erfarenhet av revisorernas arbete samt är de som bär kostnaden för revisionen. Det är därför viktigt att lagstiftare på området är medvetna om och beaktar företagens uppfattning när frågan om revisionspliktens vara eller inte vara utreds.
Revision; börda eller nytta?
Huvudargumenten som används för ett avskaffande av revisionsplikten är bland annat att revision utgör en ekonomisk börda för små företag samt innebär en onödig tidsåtgång för företagsledningen. Men frågan är då om företagen uppfattar att revisionen utgör en ekonomisk börda samt innebär en onödig tidsåtgång? I den genomförda studien har företagen på en skala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt) fått ta ställning till ett antal påståenden om vad de uppfattar att revisionen av företaget innebär. En neutral uppfattning motsvaras av svarsalternativet 4. Det finns naturligtvis företag som verkligen uppfattar revisionen som en ekonomisk och administrativ börda, men dessa företag är i minoritet. I figuren på nästa sida redovisas per storleksgrupp företagens inställning till fyra påståenden som är centrala i debatten om revisionsplikten. Det värde som står angivet är medelvärdet för respektive storleksgrupp.
Antal anställda |
«Onödig tidsåtgång för företagsledningen» |
«Ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar» |
«En ekonomisk börda för företaget» |
«Ger en sammantaget hög nytta för kostnaden» |
|---|---|---|---|---|
1-9 |
3,04 |
4,50 |
3,37 |
4,37 |
10-49 |
2,67 |
4,99 |
2,91 |
4,91 |
50-249 |
2,68 |
4,83 |
2,72 |
4,67 |
Totalt |
2,78 |
4,79 |
2,97 |
4,67 |
Resultaten från studien ger inget stöd för att företagen i allmänhet skulle uppfatta att revisionen innebär onödig tidsåtgång eller utgör en ekonomisk börda. Det förefaller istället som om företagen uppfattar att revisionen ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar samt att revisionen ger en relativt hög nytta för kostnaden.
I alla storleksgrupper, även bland de minsta företagen (1-9 anst), ligger medelvärdet för påståendena «onödig tidsåtgång» samt «ekonomisk börda» (signifikant) under mittvärdet på 4. Om företagen hade en helt neutral uppfattning skulle medelvärdet uppgå till 4 för varje påstående. Sammantaget är det 70 företag eller 16,7% av företagen som anser att revisionen utgör en ekonomisk börda. Vidare gäller att 59 företag eller 14,3% uppfattar att revisionen innebär onödig tidsåtgång för företagsledningen. Företagen i denna svenska studie anser i lägre utsträckning än jämförbara studier från Malta och Danmark att revision innebär en ekonomisk och administrativ börda. När det gäller påståendena «ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar» samt «ger en sammantaget hög nytta för kostnaden» så ligger medelvärdena istället över mittvärdet 4. Att en majoritet av företagen instämmer i påståendet att revisionen ger en hög nytta för kostnaden är intressant, eftersom just bedömningar av nyttan gentemot kostnaden bör vara viktiga för dem som ska lagstifta på området. I sammanhanget kan vi notera att företagen som har färre än 10 anställda i genomsnitt betalar 18 200 kronor i revisionsarvode, medianvärdet för arvodet i den gruppen är 12 200 kr.
En relevant fråga i sammanhanget är vilken nytta revisionen då ger? Resultaten från studien visar att företagen uppfattar att revisionen är till nytta, både internt i företaget och framförallt för deras intressenter. Den interna nyttan av revisionen som företagen uppfattar är att ekonomiska problem kan uppdagas och åtgärdas tidigare samt att revisionen är till hjälp för intern styrning och kontroll. Företagen uppfattar att deras intressenter har nytta av revisionen, i studien visar det sig bland annat att företagen i hög utsträckning uppfattar att revisionen underlättar Skatteverkets kontroll och ger en trygghet för både långivare samt för styrelse och vd.
